Folk lever på närproducerad mat och äter det som finns för säsongen. Dessutom äter man mycket grönsaker och örter och får på så sätt i sig alla de viktiga vitaminerna. Frukten odlar man själv och socker och vetemjöl förekommer inte lika ofta mellan måltiderna. Även kött äter man mindre mängder av och i så fall kött från gårdar i närheten. Däremot fisk från den egna kusten som inte har färdats med långväga transporter från andra länder, lagar man tämligen ofta. Komjölken ska man inte få för mycket av heller, men gärna yoghurt och ost.

Det viktiga är också att inte äta för mycket och helst inte stora mängder på kvällen, då man istället ska låta organen vila. Många människor i västvärlden äter ofta stora middagar och det kan störa kroppens matsmältningssystem. Det är bättre att äta en stadig lunch och något lätt på kvällen istället.

Var hellre lycklig små stunder och oftare, än någon gång då och då

Det är naturligtvis inte bara kosten som räknas om man ska leva ett långt liv. Hur man lever det spelar oerhört stor roll, och en sak gemensam för dessa zoner är att man umgås mycket med sina nära och kära och behåller traditioner och kultur. Trots att man arbetar mycket med kroppen och utför tungt arbete och går långa sträckor, kopplar man av med sina anhöriga och bästa vänner, och det ger ro och lycka. Man fokuserar inte så mycket på materiella ting och glädje för dessa människor, innebär oftast de enkla, goda stunderna i vardagen, än t.ex. en lyxresa en gång om året.

De blå zonerna är än så länge:

• Ogliastra på Sardinien
• Småland i Sverige
• Okinawa i Japan
• Loma Linda i Kalifornien
• Ikaria på Grekland
• Nicoya på Costa Rica

Detta kan självfallet komma att ändras med tiden och ytterligare zoner kan läggas till, förhoppningsvis.

Mat är inte bara ett nödvändigt ont för att hålla kroppen igång, utan ger även en känsla av gemenskap och socialt engagemang. I Sverige har man länge avundats de sydländska middagarna, utomhus till sena kvällen eller de diskussionsladdade sammankomsterna, samtidigt som man avnjöt maträtt efter maträtt. Ändå har svenskarna inte samlats till bords på det här sättet, mer än till högtider som jul, påsk och midsommar och då var det också en sjuherrans fest.

Men till vardags åt man främst för att överleva och ofta var det relativt tidiga middagar, då mörkret tidigt lade sig över de nordiska breddgraderna.

En ny tradition

Sedan något decennium tillbaka har dock detta beteende ändrats. Idag blommar restaurangkulturen som aldrig förr i de svenska storstäderna, och svenskarna äter ute mest av alla av de nordiska folken. Att dela en måltid och att välja restaurang har blivit en identitet i dagens samhälle. Det har naturligtvis ökat med det ökade resandet och genom att människor från olika länder strålar samman och bygger vidare på sina gemensamma relationer.

Idag kan man nästan jämföra svenskar med central-eller sydeuropeiska folk som i stort sett äter ute varje dag eller delar en middag tillsammans med goda vänner. Mat har givit en mening och en struktur och man har insett att man vill dela det så ofta man kan. Inte bara till fest.

Viktigt för åldrandet att både äta rätt och att samlas tillsammans

Detta har blivit mycket uppmärksammat när man har studerat de blå zonerna och hur man lever där. Måltiden handlar inte bara om att äta nyttigt men att laga den tillsammans och känna glädje och gemenskap när man äter den. Därför spelar det en viktig roll för alla människor, och inte minst för de gamla, som tyvärr oftast blir bortglömda idag. Att berätta historier om hur det var förr och att dela nostalgiska minnen, är oerhört viktigt och något som är mycket mer förekommande i sydligare länder. Att äta ihop med familjen och blanda unga och gamla, samtidigt som man för sina gamla recept vidare till yngre generationer, är något som uppskattas oerhört mycket hos den äldre befolkningen, och svenska pensionärer utgör inget undantag. Det är viktigt att komma ihåg när äldreomsorgen utvecklas.

Mat visar vem man är

Precis som man visar sin identitet med mode och utbildning/jobb, ger den mat man äter ett hum om vilken personlighet man har eller vill ha. Det finns även vissa studier som försöker bevisa vilken typ man är om man föredrar vissa smaker. Dessa studier ska man naturligtvis ta med en nypa salt.

Mat ur ett belöningsperspektiv

Precis som med hundar som får något gott när de gjort en god gärning, brukar människan även belöna sig själv eller sina nära med en godbit eller en trevlig maträtt. Smaklökarna har alltså en enorm makt och bara tanken på något gott, kan skapa en hungerkänsla.

Det är naturligtvis både på gott och ont.

I och med att länder och folkslag blir mer och mer uppblandade är det ganska naturligt att även maten kommer med nya inslag och influenser. Idag när man ser på matprogram på tv, är det många kockar som har varit på resa eller till och med kommer från utlandet som ger ny inspiration och recept. Är detta på bekostnad av det gamla svenska köket? Håller den svenska husmanskosten på att ersättas av nya rätter eller håller det, tvärtom på att få ett uppsving igen?

Under en lång tid, har snabbmaten stått i centrum och färdigrätterna sålde som smör i solsken. Att laga mat var det ingen som hade tid med.

Mer och mer börjar det bli populärt att laga sin egen mat igen. Dels för att det är nyttigare, dels för att det faktiskt är roligt. Det som är viktigt är egentligen inte vilken maträtt det är, utan att den är hemmagjord. Matprogrammen hopar sig på tv-tablåerna. Från Per Morbergs riktigt traditionella, svenska recept, till Sébastien Boudets franskinspirerade bakverk.

Dock bevarar julbordet sina traditionella klassiker, även om det ibland förekommer någon utböling med libanesisk eller japansk influens. Husmanskosten försvinner kanske inte, men är öppen för förändringar.

I västvärlden, där skönhetsidealet framför allt för kvinnor, är att vara så smal som möjligt, kan maten orsaka stort lidande och bli ens största fiende. Statistiken visar att ätstörningar ökar ännu mer än förut, och nya typer av matproblem uppkommer också.

Förr var det främst unga tjejer som föll offer för olika typer av ätstörningar, men idag ser man även män och äldre personer drabbas. Eftersom det räknas som en kvinnosjukdom tror man även att mörkertalet bland män är relativt stort, då man helst inte pratar om det utan tycker det är pinsamt och omanligt.

Olika typer av ätstörningar är exempelvis:

• Bulimi och/eller hetsätning
• Anorexi
• UNS som är en blandning av både anorexi och bulimi
• Ortorexi som innebär att man är överhälsosam
• Sockerberoende

När man har en ätstörning, blir även hjärnan påverkad, eftersom man inte får i sig tillräckligt med näring. Det kan ge stora humörsvängningar, kontrollbehov, lust att laga mat till andra utom sig själv eller överdriven träning utan att för den skull äta rätt.

Det första man bör göra om man misstänker att en vän eller anhörig har ätstörningar, är att försöka skaffa hjälp. Något som kan vara lättare sagt än gjort, då de flesta missbrukare av olika slag, vägrar medge att de har ett problem. Dock är det viktigt att ha tålamod med personen i fråga.

Att det är svårt att inte dricka en klunk mellan tuggorna, är något som flertalet nog är överens om. Dessutom är det socialt att dricka vin eller skåla till särskilda middagar. Alla influenser från utländska traditioner, gör också att dryck har stor betydelse på matborden.

Det man helst ska göra, är att antingen dricka före eller efter maten, gärna en halvtimme innan eller efteråt. Dricker man före maten, dämpas även hungerkänslorna och vill man gå ner i vikt, är det ett bra sätt att äta lite mindre.

Att dricka till maten kan påverka matsmältningsenzymerna

Vatten och annan flytande vätska späder ut enzymerna och kan ge sämre matsmältning och näringsupptag. Även under tuggprocessen, bearbetas matsmältningsenzymerna i munnen och gör det lättare att bryta ned maten. Det gör att de som tuggar fort och sväljer för fort eller sköljer ned det med för mycket vätska, kan få gaser senare, eller gör så att enzymerna inte kan utföra det jobb de är gjorda för.

Tänk på vattnets temperatur

Iskallt vatten är gott när man är törstig, men kan ge problem åt känsliga magar. Ta hellre ljummet vatten, gärna med en citronskiva som hjälper magen att få igång matsmältningsprocessen istället.

I många länder äter man idag ihjäl sig. Det kan tyckas konstigt, men så är det. Den mat man äter i högutvecklade länder är ofta processad och innehar inte lika mycket näring som ekologisk eller närproducerad föda. Dessutom har folk råd att köpa det mesta som finns på hyllorna i mataffären, och det gör att man “unnar sig” något gott, oftare.

I dessa länder har mycket av maten dessutom tendens att innehålla mycket dolt socker för att göra smaken mer aptitlig. I industriellt tillverkad mat förekommer också många konserveringsmedel och e-nummer som kan vara cancerframkallande eller ge andra sjukdomar.

Globaliseringen har medfört att mycket av maten man äter idag, kommer från andra länder. I många fall är det inte reglerat hur fisken är fiskad eller hur djuren är uppfödda och inte heller hur saker är odlade. Det bidrar i många fall till en näringsfattig kost som inte är bra för kroppen.

Den vanligaste välfärdssjukdomen är fetma och diabetes . I folkmun har det kommit att kallas för sjukmanskost.

Folk blir större och större i och med att de rör sig för lite och äter för mycket. Man äter också gärna snabbmat eftersom det är enkelt och går snabbt.

Även drycker som alkohol och läsk är något som är betydligt vanligare i västerländska samhällen än på mer isolerade platser på Jorden.

Eftersom maten alltid har varit och kommer att fortsätta vara en social och kulturell aspekt och en anledning att umgås, påverkar grupptrycket att fler och fler äter likadant. Dock börjar folk bli mer medvetna och inse vikten av den påverkan som det har, även på miljön. Därför har ekologisk mat blivit mer och mer populärt. Sverige har sedan länge tillbaka varit ett jordbruksland som odlade sina egna grödor, men är idag mindre självförsörjande.

Det svenska köket har sedan länge varit en del av den svenska kulturen men har även varit öppet för förändring och influenser. Vissa saker som många tror härstammar från Sverige och den svenska landsbygdens bondesamhälle, kommer istället från Frankrike, Tyskland eller Turkiet. Kåldolmar, exempelvis, är en maträtt som har turkiskt påbrå från 1600-talet.

Den inhemska maten

Under lång tid, fram till industrialiseringen, var den mesta maten odlad på svenska gårdar och jordbruket blomstrade. Mycket av maten som idag anses vara en delikatess, var egentligen mycket enkel och kom från bondesamhället. Sill, palt, fläsk, kål och potatis var mycket vanliga både till jul som till midsommar.

Kött och fisk

Sverige har kunnat skatta sig lyckligt över all skog och alla sjöar som finns till hands. Därför har fisk och kött varit mycket lättillgängligt. I Norrland har renskav prytt matborden och i söder har grisarna betat i skogarna, vilket har gett upphov till mycket fläskkött. Man tog även tillvara på blodet, därav blodpuddingen. Korv i alla varianter kan man även njuta av på julbordet, tillsammans med tiotals olika sorters sill och strömming. Annars har gäddan, karpen och laxen fiskats sedan forntiden och banat väg för en mängd rätter, bl.a. lutfisken.